Detta är en text till dig som vill förstå. Förstå varför det sker ett folkmord framför våra ögon. Vart Israel är på väg och varför. Varför resonemang som ”Det vi behöver är ett eldupphör så att saker kan gå tillbaka till hur de var innan” inte leder oss framåt. Detta är en text där du, med hjälp av lite teori, kommer att se att det Israel sysslar med är inte godtycklig grymhet. Det är bosättarkolonialism.
Vi börjar med teorin.
Det finns flera olika sorters kolonialism. Ofta tänker vi på kolonialism som något som hände för länge sedan och som handlade om att ta råvaror från länder i Syd till Europa för förädling. Vi kan kalla den typen av kolonialism för klassisk kolonialism. Den bygger på exploatering av lokalbefolkningen som jobbar för att sköta utvinningen av de råvaror Europa ville ha. Kolonialmakten behövde i de fallen lokalbefolkningen som billig arbetskraft.
Bosättarkolonier skiljer sig på så sätt att där är målet inte exploatering av råvaror. Istället handlar det om att skapa plats för en bosättarbefolkning att slå sig ner och skapa ett nytt liv på en ny plats. Medan klassisk kolonialism är behöver lokalbefolkningen som billig arbetskraft har bosättarkolonialismen inget behov av lokalbefolkningen – tvärt om är den mest till besvär.
Bosättarkolonier gör sig av med lokalbefolkningen på flera olika sätt. Dels används ofta direkta metoder som mord och tvångsförflyttning. Dels finns en rad mer subtila metoder som till exempel assimilering, smutskastning, kulturell appropriering, misstänkliggöranden, historieskrivning etc. Lorenzo Veracini, en av de främsta teoretikerna som skrivit om bosättarkolonialismen och hur den fungerar kallar dessa olika metoder för ”transfereringar” och de sker inte bara i ett inledande skede utan även långt efter att bosättarna etablerat total dominans över sin koloni.
Varför är lokalbefolkningen så farlig även när de inte hotar bosättarnas ägande av land och egendom? Enligt Veracini bygger bosättarkoloniala projekt på en myt om ett ”tomt land” som är öppet för bosättning. Närvaron av en lokalbefolkning förstör den myten och dess blotta närvaro blir ett ifrågasättande av bosättarkolonins legitimitet. Var landet inte tomt är det inte säkert att bosättarna har en självklar rätt att kontrollera det. Den idén är farlig och lokalbefolkningen blir därför inte bara onödig, den ses som ett hot mot det bosättarkoloniala projektet. Detta blir exempelvis tydligt i fallet Australien som Veracini och även forskaren Patrick Wolfe framför allt studerat.
I sin bok Settler Colonialism and the Transformation of Anthropology har Wolfe en fras som ofta citeras: ”invasion är en struktur, inte en händelse”. Med det menas just detta: en inledande invasion med tillhörande krig och, när det kommer till bosättarkolonier, ofta etnisk rensning och folkmord, åtföljs av en serie ”transfereringar” för att eliminera lokalbefolkningen och deras politiska och ekonomiska strukturer. Dessa kan pågå i århundraden. Hur dessa transfereringar ser ut är olika på olika platser och skiftar över tid. De är också mycket varierande och Veracini listar i sin bok Settler Colonialism: A Theoretical Overview 26 stycken: från att lokalbefolkningen dödas till att de symboliskt görs osynliga, irrelevanta, barbariska eller kriminella.
Låt oss nu titta på några exempel och tolka dem med respektive utan de glasögon som teorier om bosättarkolonier ger oss.
Israel beordrar befolkningen i norra Gaza att röra sig söderut. Utan de teoretiska glasögonen om bosättarkolonialism tänkte du kanske: ”De vill få bort civilbefolkningen för att kunna förstöra Hamas.” Med dina nya glasögon blir tolkningen istället: ”Detta är en etnisk rensning (dvs en fysisk transferering) av norra Gaza inför en annektering och bosättning av området”.
Ett ganska vanligt argument till stöd för Israel är att palestinier egentligen inte finns. De är helt enkelt araber och kan ju bo i vilket annat arabland som helst. Utan glasögon: ”Ja men, det låter väl logiskt?” Med glasögon: ”Detta är ett förnekande av 1) palestiniers själva existens, 2) deras rätt till självbestämmande. En solklar transferering”.
Israel hävdar att de tiotusentals barn som dödats i Gaza är terrorister. Utan glasögon låter ju detta rätt konstigt. Kan en bebis vara terrorist? Här börjar du kanske stänga av lite. Livspusslet kallar och detta är bara märkligt. Med glasögon: palestiniers blotta existens blir i en bosättarkolonial logik till motstånd. Därför är kriminaliseringen av lokalbefolkningen, dess språk, kultur, symboler, religion etc. vanlig i denna typ av samhällen. En palestinier behöver inte göra annat än existera för att vara kriminell – kanske till och med terrorist. Småbarn, patienter som ligger inför döden, läkare, journalister, gravida kvinnor. Alla blir hot mot Israels legitimitet – inte för vad de gör eller ens vad de skulle kunna göra utan för att de existerar.
Dina nya glasögon fungerar i många olika sammanhang. Hur var och är relationen mellan svenska staten och samer? Vad händer i Västsahara, Västpapua och USA? Varför går Israel nu in i Libanon? Glasögonen är också lite speciella på så sätt att när man väl provat dem är de väldigt svåra att ta av sig. Varsågod – ett liv med lite mindre förvåning men kanske också desto mörkare skuggor.
Vi behöver ett eldupphör, men inte för att saker kan gå tillbaka till hur de var innan. Israel var även innan 7e oktober 2023 en bosättarkoloni och palestinierna var utsatta för omfattande transfereringar som även då inkluderade mord. Problemet är att en bosättarkoloni kan använda olika metoder vid olika tidpunkter men målet är alltid detsamma: att på olika sätt utplåna lokalbefolkningen – fysiskt, administrativt, symboliskt eller narrativt.
Vad är då lösningen? Hur får vi ett slut på detta en gång för alla? Det finns bara ett sätt: rättvisa och självbestämmande. Alla genvägar och alla kompromisser med de två grundbultarna leder förr eller senare tillbaka till krig och folkmord.
